Att arbeta som sjöman var hårt och slitsamt. Man visste ibland inte var man hamnade i världen eller när man kom hem. Det kunde vara farligt på fartygen och man kunde råka ut för hårt väder, olyckor eller sjöröveri. Sjukdomar och skador hörde till vardagen.
Sjömanshuset
gav trygghet
Sjömännen behövde någon sorts trygghet om de behövde hjälp. De kunde till
exempel bli så skadade att de inte kunde fortsätta att arbeta. Därför
bildades en organisation som hette sjömanshus så tidigt som år 1748.
Sjömanshusen fungerade som arbetsförmedling, garanti för sjömännens kvalifikationer, fond för invalidiserade eller gamla sjömän och omkomna sjömäns efterlevande anhöriga.
Sveriges äldsta
sjömanshus i Gävle
Alla sjömän som mönstrade av och på fartyg skulle registreras. I Gävle
finns ett av Sveriges äldsta sjömanshus och det byggdes redan 1754.
Varje kapten var skyldig att redovisa sin besättning för sjömanshuset. Därför kan man följa en sjömans arbetsliv i sjömanshusets arkivhandlingar. För att få manskap, gick kaptenen till sjömanshuset. Där hade man listor över de sjömän som behövde arbete.
Kontanter eller
varor?
Sjömanshuset hade
arbetat fram lönetabeller för sjömännen. Under resorna fick besättningen
ut kontanta pengar eller de saker som de behövde. När man gick i land
fick man resten av lönen.
Sjömanshusets verksamhet fick sina pengar från sjömännen själva, redarna och kyrkan. För varje sjöman som fick arbete ombord på ett fartyg skulle redaren betala en viss summa.
Sjömansboken
År 1871 bestämdes att varje sjöman skulle ha en egen bok där hans uppgifter
skrevs ned: namn, ålder och vilket sjömanshus han hörde till.
Kaptenen skulle skriva ned vilket fartyg sjömannen arbetat på och när samt hur mycket som betalats till sjömanshuset i avgifter.
Ibland får sjömannen också ett intyg där samma uppgifter skrivs, men också vad sjömannen kan arbeta med, till exempel lagat segel.
Lönelistan. Äldre handlingar från fartygen visar hur utgifter och inkomster bokfördes. Man antecknade allt prydligt i böcker. Klicka på rubriken eller på bilden för större bild av räkningen!
| 1881 | Kr | |
| juli 12 | Contant i Gefle enmånadspenning | 30,00 |
| augusti 20 | Uti Hälsingör kläder tobak | 2,80 |
| augusti 20 | En kista samt kläder | 10,39 |
| augusti 20 | Uti sjön ett par skor | 8,64 |
| november 26 | Uti Capstaden £1 skill. 2 pence | 35,56 |
| 1882 | ||
| februari 19 | Uti New York 8 1/2 dolar | 31,87 |
| maj 2 | Uti Göteborg contant 20,12 | |
| maj 9 | Plåtavgift på 297 kronor á 1/2 öre | 4,45 |
| maj 9 | Uttaget på träksedel 120,00 | |
| Saldo till godo vid afmönstring | 32,92 | |
| Summa kronor bekommet | 297,00 |
Sjömannens levebröd. Här kan vi se vad lättmatrosen C.A. Andersson på fartyget Alfhild tjänat. Han hade en månadslön på 20 kr.
