Maten var ofta enkel ombord. Man hade provianterat innan avresan och man köpte också mat när man kom till hamnarna.
Tre måltider
per dag
Sjömannen var garanterad tre måltider varje dag. De bestod mest av kokt
kött, ärter och andra grönsaker. Potatis åt man inte så ofta. Det var
vanligt att man lagade maten själv. Ibland hade man också en
kock med som lagade maten till befälen. Kocken hade ett liten kök.
Råd för
god kost
Det var också viktigt att ha en god kost för att inte bli sjuk. Från
Läkare-bok för sjöfarande Till Hjelpreda För herrar sjökaptener,
av Dr Eduard Braun, utgiven i Stockholm år 1878, sägs följande:
Födoämnen
Godt och ymnigt dricksvatten är det första villkoret för en sund förplägning ombord. Brist på godt vatten och ren luft orsakar typhus, skörbjugg, rödsot och många andra sjukdomar samt dödar derigenom mera sjöfolk än krig och skeppsbrott
Öl anses av nordens nationer för ett af de vigtigaste näringsmedlen till sjöss. Öl är en närande, stärkande och lifvande dryck, som befordrar matsmältningen och anses vara ett godt medel mot skörbugg
Bränvin behöfver väl icke utgöra en del av matrosens dagliga kost, men bör brukas, när det gäller i hast höja kroppskrafterna till uthärdande af köld, fukt och ansträngningar
En skeppsskorpa af bästa slag skall hafva följande egenskaper: ytan skall vara ljusbrun eller brungul, öfverskorpan sitta fast, skorpan i sin helhet vara torr, gifva ett klart ljud vid anslag med fingret, icke visa spår av mask eller falla i smulor, när hon brytas ituSöndersmuladt bröd angripes gerna af mask och blir derigenom så mycket mindre närande, som just förtära brödets bästa beståndsdelar. Det kan dock njutas utan skada för helsan
En börjande förruttnelse af färskt kött kan icke anses såsom något giltigt skäl att bortkasta det. Är köttet endast lätt ankommet, kan det förtäras utan skadliga följder, när det icke njutas uteslutande och en längre tid.
En liknande beskrivning finner vi i Richard Garbergs bok I rigg och skans:
En usel föda bestod oss. Benmjölskexen var bemängda med spindelväv och mask, köttet och fläsket ruttet och gammalt, ty det var sådant som legat kvar sedan föregående resa. Vi fingo minsann inte ha stora anspråk på livet.
Från Alfhild har vi flera räkningar som berättade vad man åt, men även annat som användes ombord. Alfhild lämnar Sverige i december 1874.
Räkningar. Bland Alfhilds handlingar finns sparade kvitton där man kan se vilka varor som köptes och hur mycket de kostade.
Klicka på rubriken eller på bilden för att se en större bild av räkningarna! Det kan ta lite tid att ladda hem dem!
|
Philadelphia |
Dollar | |
| March 20 | 14 beef | 1,40 |
| 20 | vegetables | 35 |
| 25 | 14 beef | 1 40 |
| 27 | 13 beef | 1 40 |
| 27 | vegetables | 18 |
| 27 | 2 gall. milk | 80 |
| 27 | 1 bas onions | 85 |
| 27 | 1 bas turnips | 65 |
| 27 | 1/2 bas carrots | 50 |
| 30 | 14 beef | 1 40 |
| 30 | vegetables | 12 |
| April 1 | vegetables | 30 |
| 1 | 14 beef | 1 40 |
| 3 | 14 beef | 1 40 |
| 3 | vegetables | 30 |
| 6 | 14 beef | 1 40 |
| 6 | vegetables | 30 |
| 14 45 | ||
| Räkning för kapt. I. Swäns skep Alfild | Rub./Kop. |
| 10 1/2 pud. skeppbröd å 2,30 rub. pud | 24,15 |
| En tunna kött | 0,20 |
| 2 tunnor fläsk | 0,58 |
| 1/4 skålpund smör | 13,20 |
| 3 dito ärter | 0,60 |
| En fläskskinka | 3, 24 |
| 1 pud stockfisk | 3, 50 |
| 1 dito storsill | 0,30 |
| Potatis och kålrötter | 2, 40 |
| En rulle segellduk | 14, 50 |
| 5 skålpund medwurst | 1, 50 |
| 6 skålpund ost | 1, 50 |
| 5 skålpund socker | 1, 50 |
| 4 flaskor ätika | 0,40 |
| 10 skålpund talg | 1, 50 |
| Tänstickor | 0,20 |
| Solomboll den 20 juli 1875 A.J. Andersson |
