Transporten av produkter till London ökade allt mer och hamnområdet växte. Man hade en stor handel med alla kolonier man hade runt om i världen.

Exotiska varor
Här kunde man köpa de mest exotiska varor som nästan varje dag kom till hamnen med de stora segelfartygen: kaffe, te, alkohol, elfenben, exotiska träslag, parfymer, tobak och frukter. Så här beskrivs Londons hamn år 1877:

Those dull piles of white brick warehouses, which discard every sentiment of decoration, and fearlessly exhibit the ugly side of usefulness, are, within, full of tropical products and appliances and means of the most luxurious beauty and sumptuous fare.

Here are stores of ivory and ebony. Here are the choicest cigars, the richest drugs, the brightest dyes, the sweetest perfumes, and the finest wines. Here are landed and hence are dispersed the accompaniments of perhaps the costliest, most curious and exacting civilisation, and the busiest commerce to be found on the face of the globe.

Here are pines from the West Indies, oranges from Seville, teas from China, masses of ice from Norway, and of marbles from. Carrara, along with spices from Ceylon and ivory from Africa.
För att läsa en översättning, klicka här!

Folk från alla världsdelar
Hamnområdet var långsträckt och gick från den lilla förorten Surrey där de stora dockorna fanns, ända in till stadens centrum. Här låg de stora fartygen sida vid sida och deras långa master syntes över stora delar av staden.

Här kunde man möta folk från alla delar av världen och höra alla möjliga språk. Hamnarbetarna och andra som bodde nära hamnområdena kom i kontakt med många kulturer.

Rätt vind gav arbete
Hamnområdet var en effektiv miljö. Alla ingående fartygs laster omhändertogs snabbt och duktigt av besättningen och lastkarlar från land. När vinden vände och skeppen lätt kunde ta sig in till hamn kunde det till en början se kaotiskt ut med alla människor.

Varje dag var det många som stod och väntade på att det skulle komma in skepp som gav dem lossningsarbete. Totalt arbetade tusentals män i hamnarna. Men Londons hamn var känd för att vara effektiv och tyst - man hörde inga rop eller gräl. Alla visste hur metodiskt man skulle arbeta och var allting skulle förvaras i de stora hamnmagasinen som kunde sluka tusentals säckar av importerade varor.

Hamnens dofter
Ibland kunde man känna lukten av kryddor, kaffe, orientaliska träsorter, te och andra varor. Ibland kändes också lukten av bränt te, som föll ned som stora svarta flingor över staden. Man brände te som hade blivit mögligt under resan eller var av så dålig kvalité att man inte ville betala tull för det.

Smutsigt område
Hamnen beskrivs som ett smutsigt område.Råttor var ett stort problem i London hamn och säkert i alla hamnområden. För att bli av med råttorna hade man tagit sig an stora mängder katter som skulle ta råttorna. Man använde även hundar. Ibland kunde man också hyra in speciella råttutdrivare som fångade alla råttor på ett skepp.