Snickare, f. 1873:
De första som mötte en i live va skolan förstås. Vi gick fem dagar i veckan halva termin, å på måndagarna va de repetition för dom som inte läste dom fem dagarna. Ja tycker vi förvärva mycke kunskaper jämfört me nu.

De va examen en gång på åre, på sommarn, efter vårterminens slut, å då bjö bruksherren på midda, så man fick äta sej mätt alldeles väldit. De va mycke mat för all del. De va kokt kokött å så stuva dom gröna ärter, så man fick en hel tallrik full, å så kött, å så en halv kaka halvtjockt brö, inte torrt då utan mjukt, å så en tallrik sur mjölk, å te efterrätt en bit risgrynspannkaka me russin i. Dom duka långbord i de gröna. De va mycke festlit värre.

Martinverksarbetare, f. 1868:
Tackjärne från Kungsgården å hit - först fick dom köra två mil te Kungsgården från Kungsfors innan järnvägen vart, norra stambanan. Sen hadde dom tre fjärdingsväg te station, Järbo va de. Då gick dom de forer på järnväg från Hofors te Kungsfors, å så stångjärn tebaks därifrån.

Deva en gång dom körde malm från Bessberg te Järbo. De ä en sju, åtta mil. Å då va de på ett ställe dom höll på å drunkna, hästarna, en sex, sju sycke. De va löshästar me se, de va två tre stycken påen körsven. 20 grader kallt va de. Men drängen Granlund, han bärga dom han. Nu kör dom mest malm me lastbilar, inte mycket järnväg inte nu.

Städerska, f. 1867:
När vi gick å läste, så börja vi me fyra dagar. Vi gick på tisda te Torsåker å så hem fredan. De va te ha ett massäcksknyte de, me sej. De va å steka opp pannkakor å va de kunne vara. Å så kunna mor i gårn, där en bodde, koka opp mjölk, så man fick ett glas, å de va ju bra. Sängkläder å så, de fick man där man tog in. Då när de va fyra dar behövde vi inte gå te kyrkan på söndan, men sen längre fram i läsningen, då blev de två dar, å då skulle man allt sitta i kyrkan på söndan, framme i kore skulle vi ha vår plass. Vi hade roligt på vägen sen, när vi gick hem från Torsåker efter di där dagarna. Vi va en hel hop från olika byar, så inte tyckte vi de va tråkit heller.