I bruksamhället var det vanligt att brukspatronen ordnade med undervisning för brukets barn. Under mitten av 1800-talet gick barnen sällan mer än tre år i skolan. Sedan ansågs de gamla nog att ta något lättare arbete vid bruket eller ta tjänst som piga.

Svenska och kristendom viktiga ämnen
Redan 1842 hade en "folksskolestadga" bestämt att alla barn i Sverige skulle ha rätt att gå i skolan. Det tog flera tiotals år innan alla barn fick sin rättmätiga skolundervisning. Det fanns vare sig skollokaler eller lärare på alla orter.

Folkskolans viktigaste ämnen var modersmålet och kristendomen. Dessutom förekom undervisning i räkning, geografi historia, teckning, naturlära, sång och gymnastik.

Hård disciplin och stora klasser
En genomsnittlig klass hade under 1880-talet 54 stycken elever. Det krävdes en hård disciplin för att hålla ordning. I lärarnas handledningar angavs de fel eleverna förväntades göra och vilka straff som skulle utdelas. Rotting och ris användes flitigt i de stora klasserna. I ett reglemente från Torsåkers skoldistrikt kan man bland annat läsa följande:

Ordning och tukt § 37

1. Om barn utan giltigt skäl försummar skolan, och gör sig skyldig till lättja, olydnad, oordentligheter eller annat oskick, skall det först af läraren tillrättavisas, därefter, om förmaningen ej hörsammas, straffas med nedflyttning, afskild plats, ogillande vitsord i anmärkningsbok eller dylikt.
2. I fall af uppenbart trots eller fortsatt svårare förseelse må lärjunge äfven af läraren eller lärarinnan med lämplig kroppsaga tuktas.

Hög frånvaro
Frånvaron var hög i skolan. Frånvaro på grund av "hinder" kunde vara att man tvingades vara hemma och passa småsyskon.

Orsakerna kunde också vara sjukdom, skolk men också brist på kläder och skor. Genom fattigvården kunde många fattiga skolbarn få skor om fröken skrev ett intyg. I Torsåkers skolmuseum finns bevarade träskor som de fattiga barnen fick låna.

"Berömligt" eller "lättsinnigt" uppförande?
Skolan gav betyg för såväl flit som kunskapsnivå. Betygsgraderna kunde se ut på detta sätt:

Märkenas betydelse uti seder och uppförande:

A betyder stadgade seder och berömligt uppförande,
B betyder jämnt och stadgat uppförande,
C betyder oklanderligt uppförande
D betyder lättsinnigt och ostadigt uppförande

Märkenas betydelse i kunskapsgrader och flit:

A betyder berömlig insikt, berömlig flit,
B betyder godkänd insikt, godkänd flit
C betyder försvarlig insikt, försvarlig flit
D betyder otillräcklig insikt, ringa flit

Bruken ordnade skola för barnen
Vid sekelskiftet gick de flesta av barnen sex år i folkskola. Läroverket i Gävle var inget att tänka på för brukets barn. 1906 inrättades en högre folkskola i Sandviken.

Fri skolundervisning var generellt ingen självklarhet i denna tid, men var gratis för brukets anställda. Disponent Göransson såg det som en investering. Bruket behövde skolad arbetskraft.

Flickorna i klassen ansvarade för städningen i klassrummet och pojkarna skötte om eldningen.

Många barn arbetade istället
Efter skolgången sattes barnen i arbete, för att bidra till familjens försörjning. Familjer där hushållets ekonomi var ansträngd, kunde åberopa "snilleparagrafen", en paragraf som kunde befria elever från skolgång om de klarade vissa minimikrav. Det fanns alltid lite lättare jobb på "verket" för småpojkar. Flickorna kunde tjäna piga. Barndomen blev kort för arbetarbarnen. Att tidigt börja arbeta ansågs fostrande.

I de välbärgade familjerna var däremot studierna viktiga. Läroverket var en nödvändighet för sönerna i familjen. Flickorna fostrades till att bli goda husmödrar och fruar.

Skidutflykt. På vintern kunde man ta en skidtur med klassen. Det var viktigt att motionera, inte att bara läsa.