Järnet framställdes för att man ville göra verktyg, redskap och vapen. Den allra största delen av järnet användes troligen till bruksföremål på gårdarna. I jordbruket behövde man lieblad, skäror, plogbillar med mera. Järnet var mer tåligt än metaller man tidigare prövat.

Kittlar och köksverktyg
Hushållsföremål man använt järnet till är exempelvis kittlar, hopnitade av tunt utsmidda plåtar, som hängdes över öppen eld. Även köttgafflar och andra köksverktyg tillverkades i järn.

Järnhanteringen själv krävde en del järnverktyg såsom smidestänger, malmskopor, och större tänger, exempelvis att lyfta järnet ur blästerugnen med.

Broddar ett vanligt fynd
Till jakt och fiske behövde man krokar, pil- och spjutspetsar samt ljuster. Riddjuret hästen behövde selutrustning, ett så kallat rangel. Hästen behövde också broddar vintertid för att inte halka. Broddar är ett av de vanligaste järnåldersgravfynden i Gästrikland. Kor och andra kreatur behövde tjudringsringar.

Nitar vanligt fynd
Det allra vanligaste järnfyndet i gravar är nitarna. De består av en smal ten som har platta ändskivor. Ofta kallas de båtnitar eftersom de ibland använts till att nita ihop skepp och båtar. I länsmuseets utställning "Spår av liv" visar vi hur nitarna ser ut. Nitarna kan också ha använts till kistor, lådor och annat.

Vapen i mansgravar
De flesta gästrikska mansgravarna innehåller vapen i form av pilar och spjut. Vapnen har troligen mest fungerat som statusföremål, för att visa att man hade råd och att man var en krigare. Kanske har största delen av alla vapnen aldrig använts.