Under järnåldern var de transportsätt man hade att välja mellan att gå till fots, rida till häst, att åka båt eller att bli dragen i en kärra bakom oxar. Att gå var nog det allra vanligaste. De få vägar som fanns att använda var så pass smala och ojämna att det var lättast att ta sig fram till fots.
Vägarna följde åsarna
Vägarna gick för det mesta längs åsarna. Åsarna är rester av avlagringar som
bildats då isen smälte efter den senaste istiden. Åsarna ligger högt i lanskapet,
och är uppbyggda av rullsten och sand. Det här betyder att de vatten som hamnar
på dem vid regn eller översvämningar inte ligger kvar utan snabbt rinner igenom
och lämnar åsarna torra. Åsarna var alltså perfekta för använda sig av när
man skulle förflytta sig snabbt. Resten av landskapet bestod ju mest av tjocka,
svårgenomträngliga skogar och sanka myrar.
Enköpingsåsen huvudled
söderut
Enköpingsåsen, som går förbi var något av en huvudled söderut. Den går ända
från Bollnäs och passerar förbi Ockelbo, Sandviken, Årsunda, Österfärnebo
och ner i Mälardalen. Den fortsatte faktiskt hela vägen till Trosa i Sörmland.
Det var Enköpingsåsen man följde om man skulle ta sig från Årsunda till Birka
och vidare ut i världen.
Liten bäck var segelbar
å
Ett annat sätt att förflytta sig snabbt över stora avstånd var givetvis på
vattnet. Vikingatidens långskepp är ju berömda, men de allra flesta järnåldersskepp
var betydligt mindre. Farlederna såg annorlunda ut på den tiden eftersom landhöjningen
fått många vattendrag att nästan försvinna. Mellan vikingatidens vattenstånd
och dagens skiljer det ungefär 5 meter. Det som idag är en liten bäck kan
ha varit en fullt segelbar å på den tiden. Båtarna gjorde det möjligt att
förflytta stora mängder varor över ett stort avstånd.
Hästen
Att rida till häst var givetvis ett alternativ för den som ville ta sig snabbt
fram. I många gravar i Gästriklands kulturbygder har man hittat betsel och
annan hästutrustning. Hästen var också ett nära nog heligt djur för järnålderns
människor. Hästmotiv har hittats på runristningar, smycken och träsniderier.
Hästen var även flitigt förekommande i mytologin och sagorna.
