|
Hantverk
|
|||
|
Järnet Trähantverk Skeppen var klinkbyggda, vilket betyder att plankorna i skeppssidorna överlappade varandra. Ingen såg användes utan plankorna bilades fram med en yxa. Dessutom såg man till att behålla träfibrerna hela, vilket gjorde plankorna starka, elastiska och motståndskraftiga mot röta. Träsnideriet var också framstående på vikingatiden. Fantasifulla, snirklande bilder av djur, som ibland slog knut på sig själva, fanns på allt från vardagsföremål till exklusiva gravgåvor. Metallhantverk Bronset användes framför allt till smycken, olika sorters beslag och spännen. Beslagen var ofta rikt utsmyckade och satt på kistor, remmar, betsel mm. Spännen användes framför allt till att hålla ihop kläderna. Förutom brons användes även guld och silver vid tillverkning av smycken. Textil- och sömnadshantverk
Klädedräkten var praktisk: närmast kroppen bar man ofta en skjortel av lin. Yttre plagg som byxor, tunikor, mantlar och livstycken vävdes vanligen av ull. Ett av de absolut vanligaste fynden man gör när man gräver ut järnåldersboplatser är vävtyngder i lera. Det ger en aning om hur utbrett bruket av ylle var. Skinn och läder användes huvudsakligen i strid som skydd. Andra användningar för olika textilier var i fisknät och rep (då vanligen hampa användes), och givet vis vid tillverkning av segel. Till detta använde man lin. |
![]() |
||
| Vävstol. På järnåldern hade man en speciell sorts vävstol som inte såg ut som dagens vävstolar. I denna vävde man tyg till kläder men också vackra bonader. De runda tyngderna längst ned på vävstolen är ett vanligt fynd vid utgrävningar. | |||