Under bronsåldern gick boskapen fritt året om och betade i utmarken och det fanns få permanenta åkrar, det vill säga åkrar som odlades under längre perioder.

Vid den äldre järnålderns början, ungefär år 500 före Kristus, förändrades både bebyggelse och jordbruk.

Vid mitten av järnåldern sker en omläggning av jordbrukslandskapet i stora delar av Sverige (500-600-tal). Jordbrukets organisation förändras och jordbruksbygden utvidgas. En ny social struktur skapas i och med att en rad lokala stormannaätter uppstår.

Jordbruket blir mer fast knutet till särskilda platser och bebyggelsen blir mer permanent. Jordbruksmarken blir därmed under 500-600-talet mindre omfattande i yta jämfört med den äldre järnåldern. Under perioden vikingatid till tidig medeltid utökas åter åkermarken.

Klicka på texten och läs mer om:
Jordbruket i äldre järnålder
Jordbruket i yngre järnålder