När järnet var klart i smedjan hade det blivit till stångjärn. Senare kom nya processer och då kunde man tillverka stål direkt, alltså ett järn som hade högre kolhalt.

Stålet kunde användas till redskap med hög skärpa eller i lägre kvalité till räls till alla nya järnvägar som började byggas.

Räls och rör
Stålet bearbetades i ett valsverk. Där pressades det genom roterande valsar, drivna av vattenkraft.

Det fanns många olika sorters valsverk. Man kunde göra plåt, rälsar, trådar eller rör. Så småningom började man tillverka finare stål som användes till föremål som hade krav på speciella egenskaper. En paraplyfjäder skulle vara tunn, men böjlig.

Manufaktursmedjor
Under denna period uppstod många mindre smedjor i Sverige och utomlands där man inte framställde järn eller stål utan köpte in dem som råvaror.

Dessa smedjor kom att kallas manufaktursmedjor. Här tillverkades spikar, skruvar, muttrar, trådar, hästskosöm, knivblad, liar, spadar, sågblad, borrar, kedjor, gångjärn och alla möjliga föremål i stål eller järn.