Thorsåker, likasom hela vestra delen af landskapet i allmänhet, har en från slätt till bergsbyggd öfvergående natur, och är i följd deraf till sitt utseende mera omväxlande än de förr beskrifna socknarna,…

Då således af bergsformationer endast återstå urbergen, …,att bland desamma förekomma på flera ställen stora lager av urkalk och jernmalm, hvilka på orten lätteligen inses, då de gifvit upphof till ett från uråldriga tider bedrifvet och ännu i stigande fortgående bergsbruk.

Landthushållning
Af rotfrukter odlas endast potates förutom kål och rötter i de mindre täpporna vid gårdstomterna.

Här odlade vexter äro råg, korn, ärter, hafra och potates samt något hvete, lin och hampa.

Gammelstilla bruk med Skommarhytte masugn
År 1857 infördes det s.k. Rettigska smidet med en smälthärd och en räckarehärd, för hvilka år 1858 utsmiddes 2.000 skeppspund.

Tackjernet tillverkas vid egen masugn, benämnt Skomakarhyttan, belägen 3/4 mil från bruket, af malmer hufvudsakligen från Bispbergs och Norbergs grufvor äfvensom från Stickelbergs 1/4 mil från masugnen belägna grufva,

Hoforss bruk med Robertsholms och Montrose smidesverkstäder
Hoforss, gammalt bergsmansverk, upptaget vid 1683 års hammarskattstaxering till en hammare och en härd med 1 skeppspund hammarskatt.

Under åren 1847 och 1848 ombyggdes brukets masugn, och uppfördes samtidigt dermed en ny gas-rost-ugn jemte krossverk, hvarigenom mycket såväl ved- som kolbesparing åstadkoms. De med hvarje år stegrade kolpriserna föranledde år 1855 det kolbesparande Lanchashire-smidets införande.Till följe häraf inrymdes i stället för de gamla tyskhärdarne i Montrose smedja 4 s.k. smälthärdas och i Robertsholm en vällugn, hvarjemte gröfre och ändamålsenligare hammare på hvardera stället anskaffades. Smidet vid Hoforss nedlades samtidigt Utom här ofvan nämnda verkstäder finnes ett mindre år 1856 anlagdt gjuteri, som jemte tillhörande borrmachin hufvudsakligen är afsedt för eget behof

Brukets tillverkning utgöres nu af omkring 8.300 Skeppspund årligen på eget vid masugnen tillverkat tackjern

Kratte masugn
Lydande under Hammarby bruk… I anseende till den knappa vattentillgången har masugnen sällan mer än 22 veckor om året varit igång. Tackjernstillverkningen har uppgått till 6.690 skeppspund årligen.

Malm och kol fås till mesta delen från egna tillgångar, men med dryga forlöner, emedan Norbergsmalmen är blåsningens hufvudbeskickning.

Den under Högbo bruk lydande masugn, Edsken, är äfven inom Thorsåkers socken belägen; men har till följd af det näre sammanhang den genom härstädes införda Bessemers ståltillverkning står till Högbo bruk,… man har gjort sig stora förhoppningar om den här nyinförda methoden för ståltillverkning, och de profver, som härigenom utgått, hafva alla variot af god beskaffenhet