I boken Beskrifning öfver provinsen Gestrikland ges en spännande skildring av Gästriklands natur i mitten av 1800-talet. Här fanns varg och lo. I Valbo häckade svart stork. Blåkråkan är en annan sällsynthet idag. En slutsats som Åhrman gör, håller än idag - Gästrikland är ett landskap där nordliga och sydliga arter möts.

Vegetationen har en mera nordisk än sydländsk natur. På vissa trakter ingå dock båda uti hvarandra, så att Gestrikland utgöra gränsen emellan Sveriges nordliga och dess sydliga flora.

Provinsens däggdjurs-fauna är, om icke rik på arter, dock temligen rik på individer. Björnen är här icke sällsynt. Mera allmän inom rodjursklassen är dock Loen, som tyckes finnas i icke obetydligt antal. Varg förekommer hela året om, och inom flera socknar anställer den isynnerhet sommartiden kännbara förödelser bland getter, får och ungboskap. Räf är allmän. Icke sällsynt äro Utter, och Mård, Järf och Fjällräf förekomma sällan, oftare deremot Greflingen som inom provinsen har sin nordliga gräns.

Af däggdjur i öfrigt kan Gestrikland skryta af att inom sina gränsor hysa Elgen till betydligt antal. På Harar, Ekorrar o.d. är ingen brist.

Igelkotten har här sin nordliga gräns, men är mycket rar.

Af skälar (sälar) känner man Gråskälen och Ringlade skälen. Af den senare göra yngre individer ofta vårtiden besök i Gefle-ån ända in till staden. Dessa visiter som anses menliga (skadliga) för laxfisket i ån, aflöpa dock vanligen mycket olyckligt för de nyfikna små. Af Delphiner torde på kusten någon gång förekomma samma art (Delphinus phocaena?) som en eller annan gång förirrat sig in i Dalelfven och der blivit fångad.

Såvida det kan anses möjligt att för foglarne uppdraga bestämda gränsor, der den ena arten slutar och den andra vidtager, eller der tvenne mötas, utgör Gestrikland för några individer inom Svenska fogel-faunan en sådan gräns. Så t.ex. synas härstädes upphöra mot norr: Råkan, Nötväckan som är mindre sällsynt, Nötkråkan, Kärrmesen; Gröna hackspetten, Blåkråkan, Svarta storken, Tofsvipan, Hägern m. fl.; mot söder: Gråhöfdade Hackspetten, Lafskrikan och Dalripan.