Ugglebo socken är som förr nämndes, den vackraste af Gestriklands socknar och landets natur och skarplynne närmar sig mycket det angränsande Helsinglands

Af en gammal pergamentskrift finner man att här redan 1334 var en ordnad kommun med kyrka, prest och prestbol; likväl gifva flera omständigheter vid handen att denna socken är en af de sist bebyggda i kommunen

Liksom oftast fallet är i aflägsna skogs- och bergsbygder, bibehåller sig äfven här ännu tron på forntidens sagor om jättar, troll och underbara väsenden; ….

Af tabellen å sidan 243 synes att folkmängden inom socknen sedan år 1810 varit i ständigt tilltagande, och, ehuru betydligt minskning derå skett genom utflyttningar dels till kringliggande socknar dels ock till Amerika, dit ej mindre än 485 personer, 243 män och 242 qvinnor, mellan åren 1846 - 1857 utvandrat, har folkmängden på sednaste 50 år nästan fördubblats.

Bergsrörelse
Brattfors hamrar jemte Åbro masugn skola åren 1674 och 1675 blifvit anlagde af Archiatern Doctor Sven Bröms genom Bruksförvaltaren, sedermera Rådmannen i Arboga, Robert Petré.

Såväl Brattfors som sedermera Wij bruk hafva ifrån början varit grundade på eget tackjärn ifrån Åbro masugn, belägen vid Wij frälsehemmans mark; men som en alltför lång och kostsam malmtransport ifrån Windtjerns grufvor i Svärdsjö socken i förening med knapp och för tillverkning otillräcklig vattentillgång…, så har numera den på egna grufvedelar i Windtjerns malmfält nästan uteslutande grundade tackjerns-tillverkning blifvit enligt Kongl. Bergs-Collegii privilegium den 29 maj 1856 flyttad till den vid Jädran på brukets recognitions skog nyanlagde år 1857 färdigbyggde och med 15 frihetsår försedde Jädraås masugn,…

Åmots bruk jemte masugn anlades enligt privilegium den 6 maj 1710 af förre bemälde Biskop Carlsons enkefru, Catarina Bröms.

År 1856 företogs vid Åmot den der varande stångjernssmedjans utvidgning och nästan fullständig ombyggnad i ändamål att införa den såkallade Lanchashire-metiden, hvilken ock nu uteslutande begagnas vid tvenne täckta smälthärdar med särskild smälthammare och gas-vällugn i förening med tre vanliga hamrar för stångjernets uträckning;…

Uti smedjan vid Åmot finnes dessutom uppförd en vanlig mindre Tyskhärd, hvilken dock endast begagnas för påkommande nödiga repartaioner eller tillfälligt redskapssmide.

Wij bruk, hvilket som ofvan nämndt priviligierades år 1804, utgjorde till år 1855 900 skeppspund smide emot en årlig hammarskatt af 18 skeppspund; men ifrån sistnämnda år har smidesrätten här, enligt Kongl. Förordningen 1846, varit oinskränkt

Binäringar
Utom tillverkning af salubräder samt kolning och forsling till bruken bedrifves här inga andar binäringar i större skala; tjärubränning sker likväl vissa år i betydligare mån, merändehls af uthedesfolket. Salpeter-sjuderi har här blifvit idkat längre tillbaka, men förekommer nu det blott vid en enda gård, den så kallade Ugglebo-krogen.

Af rofdjur finnas här björnar, lodjur och räfvar; af de förra fällas merändels någon hvarje år, och ibland flere. Björnarna skjutas stundom eller dödas med utsatta dragbössor, men fångas för det mesta i sax; räfvarna fångas i sax, och af dessa båda djurslag fällas vanligen flera årligen. Vargar visa sig numera sällan här Elgar skjutas vissa år under den lofliga tiden och sannolikt äfven under den förbjudna. Harar finnas och fångas i betydlig mängd: i i synnerhet i finnbygden, der exempel gifvits, att på en vinter fångats ej mindre än 200 af en person.