Göran Fredrik Göransson och uppfinningen

Nya uppfinningar har präglat järnhanteringen från allra första början och järnets samhälle har alltid varit ett föränderligt samhälle. Det var helt enkelt en nödvändighet, i och med att exporten hela tiden skedde i konkurrens med andra områden och tekniker. Flera revolutionerande metoder utvecklades eller förvaltades i Gästrikland.

En av de viktigaste metoderna togs i bruk av Göran Fredrik Göransson på Högbo bruk. Det var den så kallade bessemermetoden.

På konkursens rand
Göransson hade under några år haft kontakt med engelska uppköpare av järn. År 1857 reste han till England för att köpa en ångmaskin. Vid den här tiden var Högbo bruk och dess ägare, grosshandelsbolaget Elfstrand & Co i Gävle, i dåligt skick och det skulle begäras i konkurs senare under året.

Man behövde en ny idé, något man kunde tjäna pengar på. Järnhanteringen var det man kunde bäst men hur skulle den förnyas? Hur skulle man kunna producera ännu mer och bättre järn?

Bessemers uppfinning
Vid samma tidpunkt hade en engelsk uppfinnare, Sir Henry Bessemer, kommit på en effektiv metod att förvandla flytande tackjärn direkt till flytande smidbart järn. Detta gjordes genom att pressa luft genom det heta järnet och därigenom minska kolhalten så att järnet blev smidbart och inte så sprött. Men detta var endast en uppfinning som fungerade på papperet. Ingen hade lyckats med den i verkligheten och nu hade Bessemer själv tröttnat på sin idé. Han ville sälja den.

Göranssons affärskontakter i London hade fått i uppdrag att sälja idén. Göransson fick information om uppfinningen och köpte rättigheterna för Sverige och Norge.

Uppfinningen blir verklighet
Men skulle man lyckas? Vågade man satsa allt, hela företagets framtid, på ett kort? Man började experimentera i Högbos masugn i Edsken. Efter några ändringar i processen lyckades man genom ett lyckat försök i juli 1858.

Göransson hade nu förverkligat Bessemers idé. Nu hade man en effektiv metod att massproducera smidbart järn. Företaget var räddat. Nu flyttade man verksamheten från Edsken och Högbo till den nya järnverkstaden, Sandviken.

Den lyckade bessemerblåsningen i juli 1858, som det kanske såg ut.
Bessemerblåsning. Så här tror man att det lyckade försöket med att prova Henry Bessemers uppfinning såg ut. Ugnen finns fortfarande kvar i Edsken.
Edskens masugn.
Foto: Michael Ahne/LMG
Edskens masugn. Så här Edskens masugn ut idag.Till vänster syns ugnen som användes vid experimentet år 1858.
Föregående sida