Järnbruken
växer fram
|
|||||
Många av de järnbruk om växte fram var egentligen bergsmanshyttor från 1500- och 1600-talen. Med tiden ville bergsmännen göra arbetet mer effektivt. Många blev duktiga att göra få saker, de blev mer specialiserade. Man gick ihop för att få lägre kostnader för sin järnframställning. Mäktiga familjer
ägde bruken Några stora, mäktiga familjer dominerar bruksmiljön. Här kan nämnas familjerna Hierta på Högbo, Petre i Hammarby och Bröms i Ockelbo. Åmots
bruk - byn som växte från ingenting Bruket grundades 1710. Det första som byggdes var hammarsmedja och strax därefter stod masugnen klar. Malmen hämtades från Torsåker men år 1725 upptäcktes rika malmområden vid Vintjärn i närheten. Catharina Bröms avled år 1735 men bruket fortsatte sin produktion. Åmots bruk ingick nu i Ockelboverken som vid denna tod var Gästriklands största arbetsgivare med 300 personer anställda. Tackjärn transporterades till smedjan i Katrineberg. Under 1800-talet växte det lilla samhället och år 1856 moderniserades smedjan med en ny metod; lancashiresmidet. Från år 1887 ingick Åmots bruk, tillsammans med Ockelboverken, att ingå i Kopparbergs och Hofors sågverks AB, men detta ledde till att både masugnen och smedjan i Åmot lades ned. Istället blev Åmot en viktig plats för företagets stora skogsförvaltning. |
![]() |
||||
|
Forsbacka bruk. På kartan syns både hammare och masugn. Klicka på rubriken eller på bilden för att se en större bild! |
|||||
![]() |
|||||
| Catharina Bröms bruk. Åmot grundades 1710 av Catharina Bröms, en av Gästriklands kvinnliga brukspatroner. På bilden ses det unika kolhuset. Klicka på bilden eller rubriken för att läsa mer om hennes spännande liv. | |||||
![]() |
|||||
| Åmots bruk. Här kan du se hur Åmots bruk såg ut i miten av 1800-talet. Klicka på bilden för att se en större karta! | |||||