I herrgårdsparken markerade brukspatronen sitt välstånd. En pampig herrgård och en välplanerad park var ett kvitto på framgång. Till skillnad från arbetarna på bruket hade herrskapet fritid, som kunde tillbringas med promenader i parken. Parken var ett stycke "förfinad" natur som förändrades efter tidens stilideal.

Modesvängningar och nya ideal
Forsbacka brukspark är ett exempel på hur olika "modesvängningar" förändrar en parkmiljö. En karta från 1799 visar en strikt utformad park. Under åren som följde ändrade parken utseende. Raka alléer, formklippta växter var den stil som eftersträvats under en stor del av 1600 och 1700-talet. Parkerna visade den tidens tänkande. Människan var herre över naturen och kunde tämja och tukta den.

Den "Ängelska" smaken
Under slutet av 1700-talet spred sig den "Ängelska smaken", ett naturromantiskt ideal med sitt ursprung i England. De vetenskapliga och tekniska framstegen under 1700-talet bidrog till en ny syn på naturen. Nu ville man istället efterlikna naturen. Naturens skönhet sågs som ett bevis på Guds vishet och uppfinningsrikedom. Så här beskrivs idén bakom den engelska parken:

Hela herrgårdsområdet skulle i stället förvandlas till en s.k. engelsk park med med mjukt slingrande gångar, effektfullt arrangerade ridåer av ädla parkträd och buskar och mellan dem utblickar mot speglande vatten och en lantligt fri natur. I själva verket borde denna "orörda natur" vara utomordentligt omsorgsfullt arrangerad och det existerade noggranna råd och regler för dragandet av en parkväg, placerandet av en sittplats etc. så att man fick just de rätta aspekterna på landskapet, och dessa aspekter skulle oavbrutet växla karaktär, än leende och öppet, än slutet mot en romantisk grotta - som gärna kunde vara konstgjord. Den enda byggnad, som man skulle få möta, var en liten paviljong i klassisk anda, ett tempel helgat "Åt vänskapen" eller liknande.

Den engelska stilen har nått Forsbacka i början av 1800-talet. Parken får slingrande gångar, fristående trädgrupper och öppna ytor. På den lilla holmen Ålborg, skapades en romantisk miljö, med viloplatser, grottor och gångar. En karpdamm finns i utkanten av parken.

Det exotiska orangeriet
År 1801 uppförs ett orangeri , ett växthus med exotiska växter som apelsin-, fikon, citron -, lager- och mullbärsträd. Orangeriet var en utmaning mot det hårda klimatet. För att växterna skulle klara vintern, fick trädgårdsmästarna under kalla perioder elda dygnet om.

Gästriklands vackraste park
På en karta från 1856 kan man se hur parken utvecklats ytterligare. Ett badhus och en kägelbana hade uppförts. Vid den här tiden ansågs parken som en av Gästriklands absolut vackraste.

I "Beskrifvning öfver provinsen Gestrikland" beskriver lantmätaren L. E. Åhrman Forsbacka bruk år 1861, på detta sätt:

Trakten omkring bruket är steril och kan ej sägas vara vacker; men densamma förhöjes mycket genom de prydliga bruket med sitt ståtliga karaktärshus och sina väl byggda och vårdade verkstäder och boningshus samt genom de försköningar, som der i öfrigt äro gjorda, hvaribland kan nämnas en vacker park-anläggning af betydligt omfång, en utmärkt väl underhållen trädgård med orangeri samt ett större drifhus för persikor och aprikoser jemte vinkast efter nyare metod.

Nästa karta är gjord 1919. En musikpaviljong och en tennisbana har tillkommit, karpdammen är borta.

Hur ser parken ut idag?
Bäst undersöker man detta genom ett besök i Forsbacka brukspark. Rester av tidigare perioder av parken kan anas, men naturen har verkligen tagit över stora delar av parken. Betydligt mer än den "Ängelska smaken" skulle ha gillat.