Under medeltiden lärde man sig framställa järn ur bergmalm som utvanns ur gruvor. En liten grupp bönder arbetade mer än andra med järnframställningen. De bodde i områden där det passade att framställa järn. Man hade skog till kol, bäckar till vattenkraft och berg där det fanns malm. Dessa bönder kallades bergsmän.

Bergsmansområde - "bergslag"
Bergsmännen i ett område arbetade tillsammans. Dessa arbetslag kallades "bergslag". På denna tid ville staten ha kontroll över vad som hände ute i landet. Därför fick bergsmännen inte bryta malm och framställa järn hur som helst. De skulle ha tillstånd. Tillståndet kallades privilegiebrev och för Torsåkers del skrevs ett sådant brev år 1374. Bergsmännens arbetslag i Torsåker kom att kallas Torsåkers bergslag. De bönder som inte bedrev bergsbruk, stod utanför bergslaget.

16 bergslag i Sverige
Under 1600-talet fanns 16 bergslag i Sverige. Bergslaget var även ett geografiskt område. Med tiden fick termen bergslag en geografisk betydelse. I våra dagar omfattar Bergslagen Västmanlands västra, Dalarnas södra, Gästriklands sydvästra och Värmlands östra delar. Här finns en bygd med gruvor och hyttdrift där bergsmännen en gång levde och arbetade.

Privilegiebrev gav tillstånd
Privilegiebrevet beskrev bergsmännens rättigheter och skyldigheter. Bergslaget fick bara framställa en viss mängd järn. För egen del kunde bergsmännen smida så mycket han ville.

Tillståndet betydde också att bergsmannens skog använda till att framställa träkol. Kolet fick endast användas i den egna hyttan och till det egna smidet. Genom att sälja det järn som blev över efter skatten kunde bergsmännen - i goda tider - skapa sig en liten förmögenhet.