Under järnåldern framställdes järn av sjö- eller myrmalm i enkla ugnar. Detta var en forntida metod. Under medeltiden lärde man sig i stället framställa järn ur bergmalm som utvanns ur gruvor. Malmen smältes sedan i en masugn för att få fram järnet.

Järn och jordbruk
En liten grupp bönder, bergsmän, arbetade mer än andra med att framställa järn. Bergsmannen var en bonde som vid sidan av jordbruket kolade skog, bröt malm, framställde, smidde och sålde järn.

Som bonde hade han jordbruk och djur. Bergsmannen och hans familj skötte alla sysslor. Senare växte gårdens sysslor så mycket att man tog in anställda.

Skatten betalades i smör och järn
Bondens egendom, med bostadshus, uthus, åkrar, ängar och skogen kallades för ett hemman. Hemmanets storlek och kvalitet, alltså hur mycket man kunde odla, avgjorde hur mycket skatt gården skulle betala i skatt till både kyrka och stat. På denna tid betalades allt i varor, och det var vanligt att betala i t.ex. smör, säd eller i järn, som bergsmännen gjorde.