|
Att läsa landskapet och
dess lämningar är en av de intressanta uppgifter som arkeologer har som uppgift.
Vårda och röja
Isaksberg är en plats som Torsåkersborna intresserat sig för sedan en tid
tillbaka. Önskemål fanns att få vårda och röja lämningarna och att en kartering
(mätning och uppritning) skulle göras.
Hammare och hytta?
Det man visste om platsen var att bönderna i byn Hästbo haft en hammare på
platsen. Hammaren omnämns första gången i en skriftlig källa år 1676. I källorna
omnämns också en hytta, men det är osäkert var denna legat. Det fanns en misstanke
om att även hyttan låg i Isaksberg. Det har även funnits ett smedsboställe
på platsen vilket finns med i kartmaterial från 17- och 1800-talen. Smeden
hade med andra ord sin bostad och en del odlingsmark i anslutning till hammaren
vilket var ganska vanligt i Gästrikland.
Vad hade funnits på
platsen?
Avsikten med uppdraget var att undersöka lämningen efter hammaren och att
leta efter rester efter en eventuell hytta. Vi hoppades kunna klarlägga vilka
aktiviteter som hade ägt rum där.
Undersökte platsen
med olika metoder
Först inventerades platsen noggrant. Det var nödvändigt att krafsa litet i
markytan för att se vilken typ av slagg som låg här. Hyttslagg och hammarslagg
ser nämligen olika ut. Det provstacks med sond i marken för att se hur det
såg ut under markytan över hela området. Uppmätning och ritning utfördes med
hjälp av så kallad DGPS-teknik, det vill säga digital satellitmätning.
Utnyttjade bäckens
fall
Lämningarna i Isaksberg ligger i anslutning till en bäck där vattnet faller
snabbare. Hyttor och hamrar anlades ofta ett stycke från den befintliga bebyggelsen
och på en plats där man kunde utnyttja ett naturligt fall. Dessa platser låg
ofta i skogen när de började användas, men sedan kan en bybebyggelse ha uppstått
kring dem.
Odlade marken omkring
hyttan
Vanligt var också att man tog upp odlingar vid hyttan för att kombinera de
båda näringarna. Människorna planerade alltid sin omgivning så att naturen
utnyttjades på bästa sätt. Terrängmässiga egenskaper hos en plats var bestämmande
för vilka verksamheter som skulle komma att äga rum där, allt efter behov
och möjlighet.
Resultatet av undersökningen
Inga rester efter någon hytta påträffades på platsen. Där fanns ett mindre
område med blå hyttslagg men denna verkade vara ditkörd av någon anledning.
Däremot fanns lämningar av vad som tolkades som två olika hamrar på platsen.
Den mest tydliga grunden på platsen, den som syns i bild 1 och 3, härrör enligt
flera muntliga uppgifter från en såg som anlades där efter det att hammaren
lagts ned.
Den stora vallen i områdets
övre del är en dammvall som medverkat till att leda om vattnet bort mot fåran
med det högre fallet. Ett kolupplag fanns över en större yta och även ett
par husgrunder med spisrösen.
Smedens bostad har också
lämnat efter sig en grund och ett antal odlingsrösen. Rapportering och tolkning
utförs av Riksantikvarieämbetet men kommer att ges ut i länsmuseets rapportserie.
Platsen kommer sedan att vårdas och skyltas.
|