|
Bergsmansfamiljen hade
ibland vackra och påkostade kläder. Bergsmannen kunde följa modet eftersom
han ofta var förmögen.
Kläder i linne
och vadmal
Förr var det stor skillnad på klädedräkten beroende vilken ställning man hade
i samhället. Gruvarbetarna hade enkla, praktiska och slitstarka kläder som
inte ändrade utseende efter modet. Kläderna var oftast av linne och vadmal,
hårt tovad ylle som bankats ut så att det tunt och hanterligt. Det var vanligt
att utearbetarna i hyttan hade ett förskinn, ett förkläde av skinn.
Dräkten visade
var man kom ifrån
Folket som bodde i Torsåker hade sin egen dräkt, liksom alla sockeninvånare
i Sverige. Denna hembygdsdräkt eller sockendräkt hade en lång tradition.
Redan i början av 1600-talet beslöt man att dräkten inte fick ändras. Därför
kunde man se var en person hörde hemma om han bar denna dräkt. Vissa
tyger förekom sedan gammalt. Man använde ylle och linne som producerades hemma.
Sydda strumpor
Till sockendräkten bar man sydda tygstrumpor som inte var elastiska. Dessa
kunde prydas med vackra broderier på utsidan. I de rikare samhällsklasserna
föredrog man de franska, stickade silkesstrumporna som satt vackert uppe och
visade benets form.
De första stickade strumporna
kom till Torsåker under 1700-talet, kanske med bergsmännen som köpt dem av
en köpman i Gävle som i sin tur importerat dem från något sydligare beläget
land. De sydda strumporna användes ändå fram till 1800-talets början.
Stadskultur i Torsåker
Redan i början av 1800-talet slutade bergsmännen - både män och kvinnor -
att använda den traditionella dräkten. Då hade den svarta klädesdräkten
- modedräkten - med köpt tyg börjat användas.Bergsmännen
var öppna för moderna ting. Man ville gärna vara som stadskulturens borgare
och herrgårdsfolket i grannskapet. Det var nog inte utan anledning som man
pratade om "Torsåkershögfärd"...
|