På våren förberedde man sommarens sysslor.
Nu tog man också ut kor och getter. Om våren var varm och gräset började gro tidigt kunde man släppa ut dem på bete redan i april. Nu skulle också åkrarna göras i ordning och sås.Flera mil gärdesgårdar
Men först skulle alla gärdesgårdar runt alla åkrar lagas. Gärdesgårdarna skyddade
växterna mot kor och getter som gick lösa. En by kunde ha flera mil gärdesgårdar.
Man såg över diken runt åkrar och ängar.
Plöja och så
Så skulle åkrarna plöjas och det skulle alla göra samtidigt. Det var viktigt
att plöja åt samma håll så att man inte fick med sig för mycket jord från
grannen. Sedan skulle alla så sina åkrar på samma gång.
Hyttarbetet
Ofta brukade man framställa järnet på våren.
Hyttdammen var välfylld efter snösmältningen. Det var bara
att släppa på vattnet för att driva de stora tunga vattenhjulen.Vattnet
drev både blästern till masugnen och hammaren i smedjan.
Blåsningen i masugnenbörjade med ett uppvärmningskede, "hopabruket", då alla delägare i hyttan var tvugna att delta. Efter några veckor var hyttan tillräckligt uppvärmd.Först därefter kunde tackjärnsproduktionen starta. Arbetet pågick sedan dygnet runt, med tappning av flytande järn och slagg tre till fyra gånger per dygn.
I 1800 talets hyttor kunde blåsningen pågå mer eller mindre oavbrutet i flera månader.
Kolved
Under våren
höggs också kolved till höstens kolning. Den torkades upplagda
i "res".
Ill.: William Eriksson
